ICKE-VERBALA PSYKOTERAPIFORMER
Samtalet är grunden för psykoterapi. Samtalet är en central del av varje psykoterapi, men hur framträdande samtalandet är varierar. Samtalet kan kombineras med s k icke-verbala metoder och tekniker som t ex hypnos, kroppspsykoterapi, EMDR, inre bilder, visualisering och/eller mindfulness om det verkar vara av värde för klienten. Begreppet icke-verbal kan syfta såväl på metoden (t ex musik, visualisering) som på att det finns ett starkare fokus och större intresse för klientens upplevelse bortom orden och för hens icke-verbala uttryck än i de flesta rent verbala psykoterapiformer.
Det gemensamma för alla psykoterapiformer är att deras utgångspunkt i samtalandet. Samtalet är grunden för all psykoterapi. Om samtalsterapin kompletteras med exempelvis inre bilder, visualisering, symboldrama eller metaforer och hypnos kan terapin mer beskrivas som hypnosterapi. Om samtalandet kombineras med t ex andningsövningar, kroppsövningar och visualiseringsövningar och inre bilder, kanske psykoterapin övergår mot någon slags kroppspsykoterapi. Också i dessa psykoterapiformer ägnas mycket tid till samtalande. Hur framträdande samtalande respektive olika icke-verbala metoder är i psykoterapin kan variera mellan olika psykoterapisessioner och över tid.
Det finns människor som har svårt att använda samtalande på ett konstruktivt och utvecklande sätt. Själva samtalandet kan för en del personer bli ett hinder för bearbetning av problemen. Ofta har klienten själv upplevelsen av att inte komma så ¨djupt¨ genom endast arbeta genom samtalande. Svårigheten kan bestå i att samtalet inte leder till kontakt med känslomässiga erfarenheter eller att kontakten med kroppsupplevelsen blir för svag eller bara tillfällig. Man kan också ha svårt att identifiera och ge uttryck för sina känslor verbalt. För andra personer kan det handla om att en stark förmåga till att skapa inre bilder och denne kan därför med fördel använda visualisering eller s k imaginationer - eller så kanske man har en god förmåga till att utveckla ett hypnotiskt tillstånd och därför kan dra fördel av någon form av suggessionsbaserad hypnos eller story-telling. Under bl a sådana omständigheter kan användandet av någon form av icke-verbala metod och teknik vara ett fördelaktigt alternativ.
HYPNOS - HYPNOSTERAPI - HYPNOTERAPI
Hypnosens område omfattar en stor vidd av skiftande teorier, tekniker och metoder. Hypnos är inte särskilt strikt definierat och det mycket varierande vad olika lekmän, psykoterapeuter och författare lägger in i begreppet. Någon form av hypnos kan användas utifrån alla psykoterapeutiska traditioner och metoder så som t ex psykodynamisk psykoterapi, KBT, humanistisk psykoterapi, EMDR, symboldrama, psykosyntes, par- och familjeterapi.
Många former av hypnos förekommer under andra benämningar inom andra psykoterapeutiska traditioner. Hela hypnosmetoder (t ex systematisk desensibilisering i fantasin, exponering i fantasin, symboldrama, NLP, mental träning) eller delar av metoder (t ex inom schematerapi, dialektisk beteendeterapi och mindfulness inom KBT, EMDR, fokusering, symboldrama) har sitt ursprung i olika hypnosmetoder.
Hypnosterapi kan ske genom t ex visualisering (eller s k föreställningsövningar, imaginationer, inre bilder), suggessioner, hypnotiska metaforer och berättelser (story-telling), andningstekniker och/eller rörelsetekniker, liksom med hjälp av självhypnos. Upplevelser i ett hypnotiskt tillstånd, ett förändrat medvetandetillstånd eller FMT, är för det mesta inte unika - liknande upplevelser kan förekomma i en rad andra sinnestillstånd.
Någon form av hypnos kan användas vid de flesta psykologiska, känslomässiga, existentiella och kroppsliga besvär. Även vid ovanor som rökning, snusning, nagelbitning m m eller utveckling av personliga styrkor kan hypnosterapi vara bra. Hypnos också vara av värde vid de flesta former av depressiva tillstånd, ångest och fobier, liksom vid post-traumatisk stress, bristande självkänsla och upplevelsen av dålig kontakt med kropp och/eller känslor. Psykosomatiska problem så som smärta, spänningshuvudvärk och besvärande muskelspänningar, utmattningsdepression eller s k utbrändhet och olika fomer av s k somatisering, särskilt mag-tarmbesvär som colon irritabilé eller irritabel tarm, kan svara väl på hypnosbehandling.
KROPPSPSYKOTERAPI
Kroppspsykoterapi kan bedrivas utifrån såväl psykodynamiska som humanistiska psykoterapeutiska utgångspunkter och har många olika former. Kroppsinriktad psykoterapi, kroppsorienterad psykoterapi, analytisk kroppspsykoterapi och är bara några några av dess alla former.
Kroppspsykoterapi omfattar mestadels ett direkt arbete med kroppen och har ett fokus på kroppslig och känslomässig upplevelse. Kroppspsykoterapi kan bedrivas med kroppskontakt mellan klient och psykoterapeut, men kan också ske helt utan kroppskontakt mellan klient och terapeut. Arbete med andning och visualisering är andra vanliga inslag i en kroppspsykoterapi.
Kroppspsykoterapi kan användas vid de flesta slags psykologiska och känslomässiga problem, men de kroppspsykoterapeutiska psykoterapierna anses speciellt användbara i samband med s k psykosomatiska eller somatoforma besvär, vid somatisering, smärta, värk och svåra muskelspänningar. Vissa klienter kan ha svårigheter att sätta ord på sina känslor (alexitymi) och/eller svårigheter att känna närvarande i sin kropp; Även i dessa fall kan kroppspsykoterapi vara ett värdefullt alternativ.
Många övningar vid mindfulness ligger nära kroppspsykoterapins tekniker. De övningar som används i mindfulness utgöra en liten del av alla de kroppsövningar och tekniker som kan användas vid kroppspsykoterapi.
EMDR
EMDR (Eye Movement Desentizitation and Reprocessing) anses av många psykoterapeuter vara egen form av psykoterapi, men den övervägande delen psykoterapeuter som arbetar med hypnoterapi betraktar EMDR som en särskild form av hypnosterapi.
EMDR-behandling sker genom att terapeuten gör en handrörelse som klienten följer med ögonen. Detta är det vanligaste utförandet, men proceduren kan utföras på andra sätt. Vissa former av hypnosterapi, bl a ego-state-therapy, är en integrerad del av EMDR-behandlingen av komplex problematik.
EMDR används främst vid PTSD, post-traumatiskt stress syndrom, men kan även användas vid andra besvär som t ex fördröjd sorg. PTSD beskriver en symptombild som ofta kan utvecklas efter t ex rån, misshandel, våldtäkt eller olika former av olyckor, katastrofer och andra överväldigande händelser. Liknande ¨enklare¨ problematik kan utvecklas även vid mindre dramatiska händelser, men som ändå av olika skäl kan upplevas som personligt överväldigande.
PSYKOTERAPI MED HJÄLP AV MUSIK
Det finns ett flera olika behandlingsformer som använder musik som en del av psykoterapin. De kan bygga på musiklyssning och/eller eget musicerande - i vissa fall i kombination med inre bilder, ibland i kombination med andningsövningar och/eller rörelse, ibland i kombination med mindfulness o d.
Ett exempel på en sådan form av musikterapi form är GIM-metoden med musiklyssnande och arbete med inre bilder.
PARTERAPI & FAMILJETERAPI
Parpterapi sker mestadels genom samtal, men det förekommer också att olika former av hypnos och arbete med inre bilder användas. Par- och familjeterapi kan ha sin bakgrund i en mångfald olika teoretiska perspektiv.
Parpsykoterapi fokuserar vanligen på samspelet inom paret, på deras sätt att lösa inbördes olikheter och konfliktsituationer. Familjeterapi utförs på liknande sätt, men med ett fokus på familjens samspel.
TANDVÅRDSFOBI
Tandläkarskräck, extrem tandvårdsfobi, är en mycket vanlig rädsla eller fobi. Tandläkarskräck är den kanske mest vanliga rädslan i befolkningen. För en del människor blir dock denna skräck så stark att den blir ett hinder för att utföra nödvändiga tandvårdsbehandlingar.
Från 1999 kan patienter under vissa förutsättningar få behandling av sin tandläkarskräck genom systemet med högkostnadsskydd.